Mindre kul

Ja, renoveringen blev klar. Köket blev fint. Allt blev piffigt. Men förhållandet tog slut. Mycket tråkigt, det där, men livet går ju vidare. Dock gör inte renoveringsbloggen det. Min andrahandstvåa är inte mycket att tjoa om i inredningsväg, så nu knallar tillvaron vidare på en annan blogg. Där kommer jag avhandla min 30-årskris, min identitetskris, min yrkeskris samt ett och annat husmorstips. Säkerligen kommer jag även belysa och bemöta puckade åsikter samt eventuellt publicera bilder på söta djur.

Här alltså.

Skojigt

Sitter här och läser juninumret av QX. Har läst det förr, men då missat ett stort stycke humor i en intervju med Paolo Roberto. Intervjun handlar om hur han 2006 blev utnyttjad och lurad (säger han själv) att skriva på uppropet att bevara äktenskapet. Han säger sig ha ångrat sig redan nästa dag och inte alls ha gillat bevara äktenskapet-kampanjen men säger vidare: "Men för mig var det två viktiga saker i min värdegrund som krockade i och med detta lagförslag, dels är jag ju katolik, men samtidigt värnar jag ju om alla människors lika värde. Och det krockade för mig."

Där ser man. Katolicism mot värnande om alla människors lika värde. Krockelikrock. Det var inte jag som sa det.

Hela intervjun här på sidan 14.

Gjutet

Hej och välkomna till betongbloggen.

Måste ju föreviga mina alster för generationerna som kommer.

Detta mitt första verk skall tolkas som ett fågelbad. Två bassänger med olika djup ger fågeln oslagbar valfrihet och garanterar att badet passar till fågelns olika badsyften. Efter badet kan fågeln lojt sträcka ut sig på de solvarma stenarna och kanske spana på fågelsnyggon. Fågeln med önskemål om en mer aktiv livsstil kanske hellre sparkar runt den sfäriska stenen som stenletaren Marie funnit i rabatten. Sedan denna bild togs har jag funnit ännu en sfärisk sten. Nice.



Verk två kanske är ett fågelbad även det. Eller en skål? Vet inte så noga, men mönstret är från en virkad duk iallafall. Denna tingest tillverkades på betongkursens andra dag. Egentligen var betongen alldeles för lös, men jag hade tagit ett gäng Citodon under dagen och brydde mig inte så noga. Tänkte att det blir nog bra med det. Och det blev det ju.

Samma dag lyckades jag dock fundera ut att göra denna pinneförsedda, uppånervända cocaflaska med hål i. Det kan vara en lykta. Fast man får ju, på grund av betongens totala ogenomskinlighet, titta uppifrån för att se nåt ljus.

Val

Snart är det riksdagsval. Jobbigt. Svårt att veta vilket parti jag gillar mest och således vill ha kvar eller in i riksdagen. Så mycket lättare då att veta vilket parti som är i särklass jättesämst och ska bort från riksdagen. Det rör sig givetvis om kristdemokraterna. De är faktiskt inte kloka, vilket tydligt framgår på denna sida med gamla kristdemokratcitat. En kista utan botten att ösa ur. Och den där Hägglund! Mina tankar om honom kan jag av juridiska skäl inte nedteckna här.

Onsdagsbibel

Var inne och surfade runt på Westboro Baptist Church (http://www.godhatesfags.com/). Kan inte hjälpa det. Är lite sjukligt fascinerad av dessa leende männsikor och små barn hållandes skyltar med meddelanden som "GOD HATES FAGS", "GOD HATES JEWS", "GOD HATES AMERICA", "GOD HATES YOU" och annat kreativt. Och så hittade jag detta.

Alltså. Tydligen kan bögar inte gifta sig (med varandra?) och inte två stickkontakter heller och detta ska det stå nåt om i bibeln (Matt 19:5). Jag fattar ju såklart ingenting eftersom jag inte är teologiskt skolad. Vadå, fanns det stickkontakter för tusentals år sen? Var tvungen att kolla upp. I Matteusevangeliet 19:5 står "Och han fortsatte: Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. De är inte längre två utan ett."

Jaja, jag fattar. Subtilt, men ändå klartext på nåt sätt. Stickkontakter. Turligt nog verkar det dock inte stå nåt om vägguttag. Men där har Gud fixat det så fiffigt att de sitter fast i väggen, vilket ju effektivt omöjliggör alla former av intimare umgänge.








Liten fotnot: Westboro Baptist Church är de där som även tänkte sig att tsunamin i sydostasien var Guds (lite omständiga) sätt att ta död på just svenskar och som kallade vår kung bög (oooh) eftersom han är låtsaschef i landet som ställde Åke Green inför rätta. Ja, och så har de trakasserat Madde lite pga en urringning. Man skulle väl kunna säga att de inte gillar Sverige (bland mycket, mycket annat).

Kolla

Det kom en bild. På mig. Hoho.

Nya Macen har en rolig grej som heter Photo Booth. Där kan man fota sig själv och det bästa är att på bilden ser man sen ut som man själv tycker att man ser ut, inte som andra tycker att man gör. Eftersom man är spegelvänd, alltså, precis som man är för sig själv i verkligheten.

Ser dock att håret börjar se trolligt ut. Ska klippa mig om två veckor.

Dagens horoskop

I mitt horoskop i Metro står: "Vänskaplig samvaro indikeras i tecknet, och dagen tycks ha en trevlig överraskning i beredskap".

Med "vänskaplig samvaro" måste ju avses betonggjutningskursen (I know, tantvarning) jag ska på ikväll eftersom jobbfika äger rum varje dag och knappast får omnämnande i ett horoskop. Och med "trevlig överraskning" måste ju avses att äventyrsfågelbadet som jag ska gjuta blir sjukt snyggt. Fast det blir ju inte nån överraskning... Men om jag kan ta hem det redan ikväll, då blir jag överraskad. Och om fåglarna vill bada i det, då blir jag nästan chockad.

Skogstokigt

Förresten har jag tillbringat ett knappt dygn i skogen, och det var ett knappt dygn för mycket. Absolut, trevligt på många vis, men jag ser ju ut som om jag har nån hemsk sjukdom nu pga alla knottbett. Har förresten passat på att kolla upp lite om knott idag. Tydligen är der små (eller mycket små) myggor! Men de sticks inte, utan de bits. Anledningen till detta framgår inte, och inte heller hur det kan ge så våldsamma hudreaktioner.

Orkar inte kolla upp det heller.

Gaga - Gud: 1 - 0

Tydligen är stora oljeläckan (bland annat) Lady Gagas fel. Westboro Baptist Church gillar inte Lady Gaga. Inte ens litegrann. Jag tror att de bara är sura för att Gagas magiska krafter är mycket starkare än Guds.

Söta djur

Ibland kan det bli lite neggo här i livet och på bloggen. Då kan jag känna att jag får bjuda på nåt sött för att behålla läsarna (som jag vet finns, trots den magra kommentarskörden) och uppnå balans och yin och yang och sånt. Så. Här är en chinchillabebis och en minisäl och en pyttegris och en fluffig varg och en floppörad kanin och igelkottar som ser ut som kastanjer och en boxande apa. För jag föredrar faktiskt djur utan kläder. Jag vet att jag tidigare skrivit att jag vill ha en gris i gummistövlar men faktum är att jag hellre vill ha en utan. För även om han är väldigt söt där han står så tycker jag mig kunna ana ett visst mått av förakt i hans blick. Människoförakt. Berättigat sådant. För jag är inte dum; jag fattar att Clive mest troligt inte tagit på sig stövlarna för egen maskin. Sannolikheten för något sådant är väl ungefär samma som för att livet på jorden skulle ha uppstått av en slump. Fast vänta...

Om Telia var en person hade hon/han nog haft en personlig assistent

Jag läste för ett tag sen annons från Telia om att man kunde betala för bredband 6-8 Mbit/s och få 14-16 Mbit/s. Det låter ju himla piffigt. Som en bra deal låter det. Mycket bättre än dealen vi verkar ha med Telia där vi betalar för 6-8 Mbit/s men får strax under 2 . Det är faktiskt en jättedålig deal. Så dålig att Jeanette påtalat för Telia hur pass dålig den är. Och de höll faktiskt med. Och en tekniker skulle titta på det, jodå. Fast sen hände ingenting. Och då påtalade Jeanette detta för dem. Och då visade det sig att det inte fanns nån felanmälan. Nä, det hade liksom den förra människan där på kundtjänst skitit i, kan man tänka sig. Så då tar det 3-4 arbetsdagar till. Om nu den här nya människan lyckas göra en felanmälan, vill säga. Det är inte lätt, inte. Man måste nog kunna skriva och kanske trycka på flera tangenter i en följd.

Är jag orättvis mot Telia nu? Alla kan ju göra fel? Ja, det är mycket sant, men detta är inte deras första förseelse, kan man säga.

Kärlek och ammunition

Åh, vad jag älskar Richard Dawkins. Ännu en stor idol. Det är så imponerande att kunna hålla sig lugn och saklig när en förstoppad jänkare vars intelligenskvot ligger ca 100 poäng under ens egen sitter och hånskrattar hjärndött åt en för att man inte kan presentera säkra bevis för att gud inte finns (vilket naturligtvis är omöjligt) när han själv inte ens kan skrapa ihop tillräckligt med kognitiv förmåga för att föra ett samtal.

Jag säger det ibland och tänker det oftare: Det är tur att jag inte har ett skjutvapen. Det är inte så att jag tycker att man ska skjuta dem, vars åsikter inte överensstämmer med ens egna, det gör jag verkligen inte. Det är oerhört, oerhört fel att göra det. Men ändå. Så lätt hänt. Så väldigt död Fox News-gubben hade kunnat vara om jag någonsin hamnat i debatt med honom. Om jag haft ett skjutvapen.

Vi surfar runt i ring och sjunger små glada ting

Igår: Windsurfing

Idag: Smärta i samtliga muskler.

Kermit & Co

Detta är old news, jag vet, men jag har inte sett bilderna innan och de är ju så himla roliga! Men jag undrar lite. Vad gör Knugen och Drottningen där? Vad angår det dem att ett par präster har prästat till sig ännu mer och klätt ut sig i tokiga kläder? Det är ju ganska tydligt att de hellre vill vara någon annanstans, om man säger så...

Jag säger inte mer eftersom min nyaste idol redan sagt det bättre.

Sen vill jag bara belysa att det finns muppar. Det vet ju egentligen alla, men att det finns såhär stora muppar i Sverige lever vissa i ovetskap om. Muppigt värre.

Dagens Guillou

Jag är inte nån stor Guillou-anhängare, det är jag inte.
Men ibland kommer han med bra grejer, det måste jag säga. Kanske är det så som han spekulerar lite i på slutet, att det var en "satanisk plan bakom de republikanska mediernas fjäskorgie, att sockra ihjäl rojalismen".

Det blev nog fel

Vadå fem hemliga tecken? Jag har fler:


11 tecken på att jag och Vickan hör ihop.

- Hon föddes 1977. Samma år föddes två av mina nästkusiner, varav en har brunt hår och en bruna ögon precis som Vickan.

- Hon är född på Frankrikes nationaldag, jag läste franska i skolan.

- Hon blev kronprinsessa år 1980, samma år som jag föddes.

- Hon är ättling till Gustav Vasa, jag gillar knäckebröd (fast i och för sig mest Leksands minirut).

- Hon föddes på Karolinska sjukhuset, min barndomsgranne och bästis heter Caroline.

- Hon gick på Smedslättsskolan och där har min faster jobbat. Inte dåförtiden, men ändå.

- Hon har en blond syster, jag har en blond syster.

- Hon har en lockig pappa, jag har en lockig pappa.

- Hon har pluggat i USA, jag har pluggat i USA. Och jag bodde med en tjej som hette - ja, just det - Victoria!

- Hon odlar honung, jag äter honung.

- Hon är ihop med förlagan till Boxer-Robert, jag gillar att titta på TV.


Ja, ni ser ju. Och detta är bara ett axplock.

WedDING

Man kanske har tänkt "Nu, NU kan det inte bli dummare" om de artiklar som skrivs om det stundande kungliga bröllopet. Men det kunde det. Voilà.

Det rör sig!

Här ser vi något unikt. Jag syftar då inte på något i texten då jag inte har läst den eftersom den verkar sjukt ointressant, utan jag syftar på bilderna. Daniel Westling uppvisar här inte mindre än två nya ansiktsuttryck (eller är det bara ett i olika vinklar?) och alla vi (?) som befarat att vinden olyckligen vände och tuppen förtretligen gol en dag när han stod framför spegeln och härmade Jack Nicholson kan andas ut.

Sötma

Liten, liten, liten gris. I gummistövlar. Sån vill jag ha. Glöm hästen.

Tröttma

Trött jag blir. Staten ger miljoner i bidrag till människor som slår bibeln i huvudet på bögar för att bota dem. Det kan man bli trött på. Och det blir ju vissa.

Men sen finns det andra som tycker att staten ska skita i vad de tror på. Det är jag ganska säker på att staten gör. Jag skiter iallafall i vad de tror på. Man har full rätt att vara dum i huvudet - en rättighet som många människor utnyttjar maximalt - men jag vill fan inte betala för det. Om man är medlem i en församling och tycker att den är så himla piffig så får man väl betala medlemsavgift så det räcker då då.

Morgonstund

Sitter här och utför vettigheter när plötsligt npccs32.dll dyker upp i huvudet. Det var en fil som man skulle stoppa i en mapp för att kunna logga in på en bank vars internetsupport jag jobbade på för längelängesen. npccs32.dll. NiklasPetterCesarCesarSigurd32.DavidLudvigLudvig.

Kommer man tydligen sent att glömma.

Jag noterar även - via nyhetsmorgon - att hovstallbossen (eller vad han kan vara) är väldigt gul. Typ som familjen Simpson. Kanske borde man maila och tipsa honom om att kolla sina levervärden.

Jaha, Helena Bergström har fått medalj av Kungen. Han tycker nog att hon snörvelgråter väldigt, väldigt bra.

Läget

Nu kommer återbäringen! Tjohoo! Eller var det så att jag istället skulle få betala 65 000? Japp, så var det nog, faktiskt. Typiskt.

Annars då? Vädret är kritiskt men stabilt, till skillnad från mitt humör enligt horoskopet i Kattis&Co. Kokar lätt över. Jojomen.

Och igår kom internetshoppade akrylfärger för 1 200 spänn. Måtte det bli fina tavlor av dem, säger jag.

Klart slut.

Nu tog jag på mig Schymanglasögonen en stund. Och så wikislumpade jag 50 gånger. Och så fann jag att 36 artiklar handlade om könlösa, döda ting, 12 om män och 2 om kvinnor. Allvarligt, är det sån akut brist på kvinnor i världen? Det har jag isåfall helt missat. Kan knappt minnas när jag senast träffade en man, faktiskt. Det är väl en en konsekvens av den olyckliga kombinationen lesbisk och sjuksköterska.

Fast olycklig vill jag ju inte kalla den. Alls, faktiskt.

Poesi

Denna haiku skrev jag i januari, men den passar ju ganska bra nu också. Förutom att det är en eon till semestern.

Luggen
är ojämn och lite ful.
Snart semester.

Mu

Vi hade två problem:

1. Vi hade ingen matta att lägga under matbordet.

2. Vi hade en stor, död, platt ko som vi inte hade plats till.

Det tog ett tag, det gjorde det, men till slut kom vi på att vi kunde lägga den stora, döda, platta kon under matbordet. Nu ligger den där. Ko under bordet, ko på bordet. Stolarna är nog också gjorda av ko. En gång i tiden var jag vegetarian. Vad hände?

En gång i tiden kunde jag även springa som en gasell. Vad hände där då?

Schvettigt

I morse gav jag mig ut på min vanliga löpträningsrunda (jag väljer att kalla den det) iklädd min vanliga löpträningsutstyrsel bestående av bl.a. en fleecejacka. I samband med detta upptäckte jag att sommaren till sist har kommit. Detta är ju en god nyhet i sig men i skimret av den förhoppningsvis stundande badsäsongen erfar jag (i pappersmetro) med glädje den ännu godare nyheten att det nu tydligen är tillåtet att ha omatchad bikini. Det har jag, helt ovetande om företeelsens tidigare regelvidrighet, faktiskt haft... typ alltid.

Jag bildar mig

Alltså, vad är oddsen? Jag går in på Wikipedia, slumpar en artikel och vad får jag fram? Sissel! Okej, på tredje slumpningen, men ändå. Det måste vara ett tecken på... ja, jag vet inte, men just när det hände kändes det lite övernaturligt. För er som inte vet: Jag har en liten... grej för Sissel och har så haft länge. Min första skiva någonsin var faktiskt med Sissel (lilla sjöjungfrun). Om man inte räknar ärvda Televinken då, vilket man ju knappast gör.

Visste ni förresten att Leon Czolgosz mördade USA:s 25:e president William McKinley genom att skjuta honom i skrevet? Jag visste inte ens att USA haft en president vid namn William McKinley, och jag har ändå tillbringat ett år i ett träsk i North Carolina. Wikislump; det är grejer, det.

Åh

Kolla här då. Två högerstrumpor. Tror fan att det var jobbigt att springa i morse.

Tadaa!

Det har varit ett väldigt tjat, så nu kommer bilder. Nu är det bara typ lite lister och nån tröskel som fattas. Ja, och lite möbler och tavlor och lullull och piff då.

Här har vi köket ur en vinkel: Ville inte ta bort alla grejer, för det ska ju synas att nån bor där...

Och här är matplatsen. Den ser lite fattig, enslig och pluttig ut men det blir väl bättre med matta och grejer.


Och så vardagsrummet sett från matdelen då. Ja, som sagt. Det fattas piff. Och TV. Men golvet är så sjukt snyggt! Fast här ser det ut som ett helt random parkettgolv.

Köket sett från vardagsrummet. Ber om ursäkt för att jag presenterar helt uppenbara fakta.

Mona Lisa har kommit upp iallafall, och hon har en helt egen spot.

Ja, och här kan man då se att man numera kan se rakt genom hela huset. Numera får man alltså skyla sig när man går från sovrum till dass, för häcken in till grannen är kapad. Och nästan ingenstans kan man stå och dansa utan att riskera att bli sedd.

Kolla snygga tavlan till höger! Skulle vilja säga att jag målat den, men då blir väl den riktiga konstnären sur.

För ett lite flashigare liv

1. Smurfa in här eller här. Läs och begrunda.

2. Bli medlem. Om du har en blogg, bli VIP-medlem.

3. Berätta för dina kompisar.

4. Ät, drick och var glad. Eller nåt annat. Gratis.

5. Facebooka, twittra, blogga eller nåt annat om ovan nämnda upplevelse.

Bra va? Ju fler medlemmar, desto fler möjligheter att äta, dricka och vara glad, med mera.

Om det fina med skrattrynkor

Fyra veckors konstant kisande mot solen har givit resultat; jag har nu flera gånger i rad lyckats köpa vin utan att visa leg. Sweet.

Prisa gud!

I helgen hade vi senioraktivitetsåterfall. Vi var på loppis. Det var i nån lada och det var kallt så ända in i jävelen, men hej vad vi fyndade. Vi köpte en lampfot som ser ut som en mager rymdraket:

Vi tänkte måla den i nån piffig färg. Eller troligen svart. Svart är bra. Svart är som rymden och tystnaden: Bra.

Och så köpte vi en lampfot i glas:

Och så köpte jag två halsband, men jag vet inte riktigt var jag har lagt dem.

Hursomhelst. det som givit upphov till mitt nära nog religiösa lyckorus är inte lampfots- eller loppisrelaterat, utan naturligtvis matrelaterat. Jo, det är så att hällen är på plats! Den tog så lång tid att tillverka att man skulle kunna tro att det var en magnetröntgenapparat eller rymdfärja som var beställd, men nu är den alltså här och inkopplad och glädjen vet faktiskt inga gränser. Detta stora firades under pompa och ståt med kvibillepasta med stekt halloumi. Så här såg hällen ut innan jag grisade ner den med diverse ostflott:

Det är sant, det de säger om induktion; det går fort. Halloumin var illa ute där ett tag.

Om den spännande invigningen av ugnen

Vad är det här då? en högteknologisk pepparkvarn? Nä, det är en högtalare till datorn. Tyvärr blir ljudet sämre med den i- än urkopplad. Lite tråkigt ju. Men det är nog bara för att vi har en überMac.

Men kolla här då! Pour homme står det på lådan. Jeanette har köpt en manshögtalare! Nu blev det sådär fel igen ju!

Jaja, skit i det. Ugnen kopplades in förra veckan! Dagen efter var jag oerhört sjuk i snuva och halsont men ville ändå premiärköra den. Vad kan man göra som äv väldigt enkelt? Jo, ugnad banan! In med den.

Jag hade ugnen på varmluft med ånga för jag tänkte att det borde passa en banan. Hade tänkt fota medan den var gul men jag blev tvungen att gå på toa och när jag kom tillbaka var den redan svart så jag fotade en annan gul banan som lutade sig lite nonchalant mot några köksredskap.

När det sipprar ut vätska från antiexplosionshålen börjar den lite närma sig färdig. Det var då mkt svårt att få fokus på själva bananen, kanske pga ångan. Då borde jag naturligtvis stängt av autofokusen, men det kom jag inte på förrän nu.

När bananen ugnats färdigt snittade jag upp den som en abborre ungefär. Ritsch!

Sen goffade jag ur grejset och tjoffade ner i en skål med glass.

Sen på med sirap. Det ska vara ljus sirap!

Sen åt jag detta. Till middag.

Och sen ugnade jag en banan till och åt, även den, med glass och sirap. Detta slipper ni se bilder på.

Sirapsflaskan har numera en praktiskt schpritzekorsch. Mkt bra! Kan ha varit så länge, men man köper ju inte sirap varje vecka precis.

Nu om annat. Fläkten har mist sin skyddande hinna.

Och kylskåpet är i bruk. Det ska öppnas med en fotpedal, något som i början kändes omöjligt att lära sig men efter bara en vecka känns helt naturligt.

Gagaa

Som motvikt till alla pensionärsaktiviteter vi deltagit i senaste tiden var vi i helgen på Lady Gaga-konsert men för att inte helt tippa över mot fjortishållet hade vi dock sittplatser. Så där satt vi danssugna och ihattenglada bland vad som från Gagadamens perspektiv måste sett ut som tusentals döda sälar på en klipphäll. Inte ett finger som vickade i takt om man bortser från tonårstjejerna bredvid mig som gjorde flera tappra men fruktlösa försök att stå upp och dansa och liknande vilda tilltag. Vid varje försök fick plötsligt den sura damen bakom dem tillräckligt mycket liv i sin trötta lekamen för att peta dem i ryggen och säga åt dem att sitta ner. Detta pågick tills jag med den självklara pondus och auktoritet som följer med min mogna uppsyn sa till dem att jag tyckte att de skulle stå om de ville det. Det ville de. Så det gjorde de. Resten av konserten.

Eftersom jag såhär i efterhand kan se rimliga anledningar till att man inte ska få stå på sittplats - till exempel så dör man ju om man trillar framlänges - så var detta första och sista gången jag köpte sittplats på en pop- eller rockkonsert. När jag blir för gammal eller tråkig eller sur eller tråkig för ståplats så stannar jag hemma.

Jag skulle här vilja bifoga en högkvalitativ bild från konserten men Macen vägrar kategoriskt kommunicera med min telefon. Vill väl bara prata med iPhones, kantänka.

Hausfrau

Jag vill inte framstå som en person som bara ägnar sig åt kändistester och redovisning därav, så nu tänkte jag uppvisa mina matlagningskunskaper. Minns då att vi inte har något kök. Men. Vi har blivit kompisar med elgrillen! I den kan man grilla korv, grilla korv, grilla korv och grilla mackor, men kanske, tänkte jag, kan man även grilla annat. Givetvis kan man det. Så jag grillade tunnbrödsrullar med tomatsås, keso, svamp, paprika och kvibille gräddädel. Oregano skulle också varit i, men går ju även att lägga ovanpå om man nu skulle glömma. Fast den flyger bort när man blåser för att maten ska svalna så att ha den i är nog ändå att föredra. Gott blev det! Kan ses som ett desperat rop efter hemmapizza och det är det ju också. Hade blivit godare med redig ost istället för keso, men vi försöker hålla en lite halvslank linje här hemma, så...

Nackdelen var väl att det blev en smula kladdigt i grillen. Men det är inget problem, för man kan ta bort grillytorna och diska dem. Vilken grej!

Det förekommer förfrågningar om bilder på renoveringsarbetet, men något sådant har faktiskt inte förekommit på ett tag. Förrän idag! Jeanette målar skjutpartiet! Ojoj!

Och så kan vi diska i maskin nu. Om vi kopplar maskinen till en sladdvinda. Om någon tycker att detta är ett obra förfarande så blunda.

Kanske har jag inte visat myshörnan förr? Där är tanken att vi ska ha snygga dynor, men vi börjar bli ganska fästa vid yogamattan från GeKås.

I stora staden Malmö har vi köpt en fin, röd äggaklocka. Jag vrider upp den ibland för att kolla hur högt den ringer.

Och på kylen har vi en storvinst. Kanske köper vi en segelbåt.

Om man kommer hit och hälsar på så kan man få sova härinne. Vi kallar det fyllecellen. Väggarna är inte svarta, utan färgen heter asfalt. Vi vill ju inte överanvända gråskalan.

Pinsamt, detta

Jag hade ett fel i konstiga kändiskroppar-testet! Men det är faktiskt bara för att jag tänkte att det kan inte vara Tori Spelling på två ställen. De brukar aldrig ha samma svar två gånger! Just i det testet kan man ju i och för sig tycka att Tori Spelling hör hemma två gånger, faktiskt. Men ändå: Bah!

Talang 2010

Jag lider inte brist på fantastiska talanger iallafall. Jag kan både känna igen kändisar som man digitalt bytt kön på och identifiera kändisars gravidmagar. Så bra jag är!







Inga nya bilder på hemmet. Ser ut som innan. Okej, kanske i morrn.

Man undrar ju

Vad är det för fel på karln? Vem hånflinar snett hela tiden? Och varför?

Pyttefnuttehäst

Önskelista:

1. En pyttehäst som är så söt att jag nästan dör.

2. Fred på jorden.

Haha

Läser dumpningsbrev på nätet. Detta låter som nånting jag har skrivit, Men det har jag inte:

”Kära Dave
Jag vet inte hur jag ska säga det här, men jag gör slut. När du i förra veckan sa att du röstade på McCain trodde jag att du skojade. Men när du sa det igen i torsdags förstod jag att du menade allvar. Och när du sa att Palin är ”mycket duktig” ville jag bara spy. Jag visste att du hade dina begränsningar, men jag visste inte att du var efterbliven. Jag önskar att jag kunde säga att jag fortfarande vill vara din vän. Men det vill jag inte.”

Rekrytering

Häromdagen köpte vi en mobil (inte telefon) till två små nyfödda pojkar. Affärstanten upplyste med dyster min om att de just för tillfället bara hade tjejmobiler inne, varpå jag gjorde ett halvhjärtat försök att ifrågasätta det påstådda faktum att fåglar, paraplyer och diverse andra djur och föremål i olika färger är tjejgrejer, men man orkar ju liksom inte hålla på så mycket när folk ändå inte fattar. Hursomhelst så utmanade vi ödet och köpte trots allt en mobil. Såhär ser den ut:

Kanske har hon rätt ändå. De filtade ulldjuren ser nog lite feminina ut. Speciellt den vänstra krokodilen där. Jag vet inte om någon närstående till de arma barnen läser detta, men om det om sådär 16 (eller 30) år visar sig att de blivit bögar, feminister, syslöjdslärare eller på något annat sätt allvarligt skadade av detta så tar vi på oss det, okej?
Sorry.

Keso

Idag hällde jag ut tre dunkar mjölk. En var köpt igår, var oöppnad och har av någon anledning (jag glömde väl bort den) stått ute över natten. En annan gick ut 18 april. Det var inte så farligt. En tredje gick ut 9 april. Den var riktigt läskig. Den gick över hälla ut-gränsen för ganska längesen, och när den väl hade gjort det så ville ju ingen befatta sig med den. Men idag kom jag till den mogna insikten att den antagligen inte kommer försvinna av sig själv. Så jag hällde ut den. Som sagt.

Annars då. Väntar mest på vitvaror. Inte så mkt nytt att visa upp. Men kolla in våra sopsorteringskärl:

Och den alfabetiserade kryddlådan.

Och snyggbrickan från stora möbelvaruhuset. Sån behöver ju inte alla andra hålla på och köpa.

Om knugar och andra

Victoria ska alltså överlämnas till Daniel av sin far. Kungahuset bevisar härmed en gång för alla sin enfald och monarkin sin brist på existensberättigande. Frågan är nu om de tänker ta det ett litet steg längre och dagen efter bröllopsnatten uppvisa ett blodigt lakan. Fin tradition på vissa ställen i världen.

Veckans soundtrack

Runt, runt, runt i huvet går den. Touch me. Inte videon, alltså, utan låten. Så nu delar jag med mig, hehe.

Och ibland är det Güntherversionen. Lovely. Tre dagar i sträck nu.

Halleluja

Här går man runt som en dum ateist och bara låter bli att tro på gud, påskharen, tandfen och annat och så bara - BAM! - får man ett såhär tungt bevis för guds existens i ansiktet, som en örfil så hård att man har tinnitus i minst en kvart! Tydligen finns det helt korrekta profetior i Bibeln! Tydligen har Jesus förutspått att: "Det skall bli stora jordbävningar och svält och pest på den ena platsen efter den andra. Fasansfulla ting och stora tecken skall visa sig från himlen."

Jag blir alldeles kall. Det är ju verkligen jordbävningar, svält och annan skit på den ena platsen efter den andra. Hur kunde Jesus veta? Hur går jag vidare? Måste ju gå med i kyrkan igen. Gäller det gamla dopet då eller måste jag döpa om mig? Och får jag isåfall presenter?

Fight

Nu har det hänt grejer, alltså! Köket tar form. Igår lades den gigantonorma bänkskivan på ön. Ann och Catarina kom över för att slå Jeanette eftersom hon lurat iväg dem med fullt släp till stängd återvinningscentral och tur var väl det. Inte att de lastade skräp förgäves, alltså, utan att de kom. För bänkskivan var tung. Och stor. Nedan kan den beskådas. Den blyge violen bakom fläkten är snickarn.

Och titta! Vask! Och kran! Ur kranen kommer det fullt drickbart vatten. Fina grejer.

Här är ett hål som ska fyllas med en ugn. Inte vilken skitugn som helst, utan en ångugn. Åh, så saftiga söndagsstekarna ska bli!

Beskåda detta under över alla under. Skjutpartiet är vitt! Det skedde dock tyvärr inte genom något gudomligt ingripande, utan vi fick måla det.

Poppig fläkt va? Tyvärr är det vit- och blårandiga bara skyddsplast och denna ska tas bort sen. Lite av en besvikelse.

Här kan man se den fruktansvärt snygga och kanske lite psykedeliska tapet som vi hittade i en affär i Budapest(på väggarna alltså), varpå Jenaette tiggde till sig en bit som jag fick bära runt på hela dagen och sen tvingade hon en stackare på Colorama att leta upp den. Så om man inte gillar den kan man hålla det för sig själv.

Gimme fud

Okej, nu saknar jag köket. Så in i helvete. Man får svära på sin egen blogg.

Husomhelst. När jag får kök ska jag äta chèvretoast varje dag. Varenda dag. Och pasta med kvibillesås. Och så får jag nog träna en hel del.

Under tiden funderar jag på vad jag ska göra med mitt liv. Trots min oerhört respektabla ålder ska jag förvärvsarbeta i 35 år till, och risk finns att så många år inom vården förvandlar mig till patient på någon låst institution med rastgård. Alltså tänkte jag komma på vad jag vill bli när jag blir stor. Och alltså har jag gjort arbetsförmedlingen intressetest.

Då ska vi se. De tycker att jag borde bli skådespelare, regissör, dansare eller musiker. Eller varför inte scenograf, konstnär eller författare?

Tack så mycket, alltså! Det var ju många intressanta förslag och nu ska jag bara bestämma om jag ska damma av flöjten (som nog rostat sönder), stämma gitarren (som jag aldrig spelat på), återuppta baletten (som jag slutade med när jag var fyra) eller söka in till konstfack eller scenskolan. Baggis ju.

Mysteriernas mysterium. Fotomodell, ett lite udda men existerande yrkesförslag, dök inte upp. Jag känner mig kränkt.

Egna spåningar ger delfintränare, astronaut, performancekonstnär och luftskrivare. Möjligen kung eller proffessionell tv-tittare.

Golv

Ja, vi har golv nu. Javisst! Det är svart och grått och rutigt och oerhört snyggt. Och snickaren har tillochmed lyckats få till kanterna på ett sätt som mitt autistiska symmetrisinne finner tilltalande, så jag slipper bära mörkläggningsglasögon när jag vistas i mitt eget kök. Och när jag får tråkigt nån gång ska jag tillverka schackpjäser av super clay och sen kan vi motionera hjärnorna på heltid och behöver aldrig koppla in teven. Faktum är att jag inte saknar teven. Detta faktum torde vara chockerande för alla som känner mig och själv fattar jag ingenting. Kanske är det ytterligare ett symtom på min begynnande 30-årskris. Men golvet är snyggt iallafall.

Och så har vi en skälvande början till ett kök. Ett kök! Faktum är dock att jag inte saknar köket så mycket. Måste vara så att min lättja trots allt är större än mitt ändå ganska stora intresse för matlagning. Och troligen har jag bättre blodvärde än någonsin tack var alla leverpastejmackor. Jeanette ser dock fram emot att åter få ståta med sin paradrätt wokgrönsaker med keso. :o)

Men Jeanette kommer nog, när allt är färdigt, sakna att springa runt som en chinchilla längs väggarna med sin lilla sopborste och -skyffel. Då får hon börja spela golvschack i stället.

Bilder

Ja. Nu blir det bilder. Bilder på huset. Vad det lider. Men först vill jag - mest för min egen skull - dokumentera den stora fisktävlingen som gick av stapeln förra lördagen. Egentligen var det en födelsedagsfest för Marie, men det hela tappade snart all sans och blev ett sällan skådat och blodallvarligt fisktillverkningsjippo. Blodallvarligt. Och ja, jag vet att vissa inte är fiskar.

Sanne gick ut hårt med sin pärlplattedelfin. Här fotograferad upp och ner.

Maria svarade med valen Jonas som hade genomtänkt frisyr, men lite dålig balans.


Catarinas Nemoinspirerade skapelse lämnade ingen oberörd.

Ann hade sytt en slöjstjärt modell jävligt stor av gardintyg. Ett mkt gott försök och en av tre finalister.

Den andra finalisten var jag och min tantfisk Blanche. Vi vann faktiskt sedermera hela alltet.

Den tredje finalisten var Helene med sin tvådimensionella målarbokstolkning. Signerad.

Anna och Gunsan hade gjort en hel sjö. Eller ett hav är det nog med tanke på valen. Thinking outside the box har aldrig varit så inside the box.

Jeanettes superclayfisk diskades eftersom det framkom att hon inte hade gjort den själv. Det hade jag.

Nåväl. Till saken. Såhär ser det ut när man kommer in genom vår ytterdörr. Som synes finns där ett nytt, jättestort hål i väggen in till vardagsrummet.

Och här är köket. Mycket snyggt, yes?

Här kan man på en och samma bild se köket och det jättestora hålet. Men kan även se att fönstret ut mot gatan numera går att se igenom.

Och såhär kan det se ut när man lever hela livet i sovrummet och tvättstugan.